SverigeID är här – så ser vi på den statliga e-legitimationen och BankID

Den 1 december 2026 får Sverige för första gången en e-legitimation från staten. Den heter SverigeID (officiellt Sverige-id), utfärdas av Polisen och har godkänts av Digg på den högsta tillitsnivån. Vi får många frågor om vad det betyder för digital signering, så här är vår syn: vi kommer att stödja SverigeID så snart det går, men vi tror att BankID förblir förstahandsvalet för de flesta svenskar i många år framöver.

Vill du ha en fullständig genomgång av hur SverigeID fungerar, vem som kan få det och hur det skiljer sig från BankID har vi samlat allt på sidan Vad är SverigeID?.

Vad är SverigeID?

SverigeID är en statlig e-legitimation som du använder i mobilen för att logga in och identifiera dig digitalt. Den är knuten till ett fysiskt id-kort: svenska medborgare kopplar den till det nationella id-kortet, och folkbokförda utan svenskt medborgarskap får ett nytt id-kort utan resefunktion. Ansökan görs på plats hos Polisen.

Några fakta i korthet:

• Utfärdare: Polismyndigheten
• Lansering: 1 december 2026, när lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering träder i kraft
• Tillitsnivå: 4, den högsta nivån i Diggs tillitsramverk. BankID ligger på nivå 3
• Vem kan få det: alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett om de har en bank eller inte

Varför behövs en statlig e-legitimation?

BankID har varit en enorm framgång. 8,7 miljoner svenskar använder det och det har blivit lika självklart som en nyckel till ytterdörren. Men eftersom det är bankerna som bestämmer vem som får BankID har det också lämnat människor utanför: nyanlända, personer utan bankrelation och vissa personer med funktionsnedsättning.

Det finns också en fråga om sårbarhet. När nästan hela det digitala Sverige vilar på en enda privat e-legitimation blir varje störning en samhällsfråga. Både statens utredningar och Riksbanken har lyft behovet av ett alternativ. SverigeID ska ge alla folkbokförda en e-legitimation på lika villkor och göra systemet mer robust.

Vad händer den 1 december?

Två saker sker samtidigt. Allmänheten kan börja ansöka om SverigeID, och ett nytt krav börjar gälla för offentliga aktörer att erkänna flera e-legitimationer med tillräcklig tillitsnivå i sina e-tjänster för privatpersoner. För kommuner, regioner och myndigheter räcker det alltså inte längre att bara erbjuda BankID.

Digg har dessutom lyft att kravet kan få betydelse för underskriftsflöden i offentliga e-tjänster, beroende på hur tjänsten och underskriftslösningen är utformade. Är du en offentlig aktör som skickar avtal eller beslut för underskrift är det värt att se över redan nu.

Kan man signera avtal med SverigeID?

Inte i privata signeringstjänster ännu. Tjänster som vill ta emot SverigeID ansluter via Diggs infrastruktur Sweden Connect med OpenID Connect, och i dagsläget är den anslutningen endast avsedd för offentliga aktörer. Polisen har aviserat att privata aktörer ska kunna ansluta senare, men inget datum är satt.

Det betyder att varken sajn eller någon annan privat signeringstjänst kan erbjuda signering med SverigeID den 1 december.

Vår plan: stöd för SverigeID så fort det blir möjligt

Vi har för avsikt att stödja SverigeID i sajn för både identifiering och signering så snart privata tjänster får ansluta. Konkret innebär det att vi:

1. Följer Digg och Polisen och deras besked om när och hur privata aktörer får ansluta.
2. Bygger vår e-legitimering så att nya identitetsleverantörer kan läggas till utan att du behöver ändra hur du skickar avtal. Samma flöde, en ny knapp för mottagaren.
3. Behåller samma juridiska grund. En signatur med en e-legitimation på hög tillitsnivå blir, precis som med BankID, en avancerad elektronisk signatur enligt eIDAS. Läs mer om skillnaden mellan SES, AES och QES.

När stödet finns på plats meddelar vi det här på bloggen och i appen.

Därför tror vi att BankID fortsätter att dominera

SverigeID är ett viktigt steg, men vi tror inte att det förändrar vardagen för de flesta som skickar och signerar avtal, åtminstone inte på flera år. Skälen är enkla:

• Nästan alla har redan BankID. 8,7 miljoner användare innebär i praktiken alla vuxna med en svensk bank. Att byta kräver ett besök hos Polisen, och för de flesta finns inget som driver ett byte.
• BankID används överallt. Miljarder legitimeringar och underskrifter görs varje år, och tusentals företag och myndigheter har byggt sina tjänster kring det.
• SverigeID är i första hand ett komplement. Polisen beskriver det själv som ett tillägg till befintliga e-legitimationer, inte en ersättare. Den stora nyttan finns för dem som i dag saknar BankID.
• Privata tjänster väntar fortfarande. Så länge privata aktörer inte kan ansluta är SverigeID i praktiken en e-legitimation för offentliga e-tjänster.

Vi ser alltså en framtid där SverigeID och BankID finns sida vid sida. För de flesta av dina motparter kommer BankID att vara det naturliga valet, och för dem som saknar BankID kommer SverigeID att öppna en dörr som tidigare varit stängd. Det är precis därför vi vill stödja båda.

Och EU:s digitala identitetsplånbok?

Parallellt bygger Digg den svenska digitala identitetsplånboken enligt eIDAS 2.0, med SverigeID som grund. Enligt Diggs tidplan öppnar en testmiljö i december 2026, en bredare lansering sker 2027 och en certifierad svensk plånbok finns 2029. Plånböcker från andra EU-länder kan nå svenska tjänster tidigare än så, så stöd för europeiska plånböcker finns också med i vår planering. Läs mer om regelverket i vår guide om eIDAS.

Vad ska du göra nu?

Som företag behöver du inte göra något. Dina motparter fortsätter att signera med BankID precis som i dag, och har du motparter i Norge, Danmark eller Finland kan de använda sina nordiska e-legitimationer. När SverigeID blir tillgängligt för privata tjänster lägger vi till det, utan att du behöver ändra något i dina flöden.

Är du en offentlig aktör och vill veta hur sajn passar in i kraven från den 1 december? Kontakta oss så går vi igenom det tillsammans.