Högsta tillitsnivån
Digg godkände Sverige-id på tillitsnivå 4 i april 2026. Det motsvarar ungefär eIDAS-nivån hög. BankID ligger på tillitsnivå 3.
SverigeID (Sverige-id) är den statliga e-legitimationen som Polisen utfärdar från den 1 december 2026. Den används i mobilen, är knuten till ett id-kort och har godkänts på den högsta tillitsnivån. Här går vi igenom vad den är, vem som kan få den och vad den betyder för digital signering.
SverigeID är en statlig e-legitimation, alltså ett sätt att styrka sin identitet digitalt som utfärdas av staten i stället för av en bank eller ett privat företag. Polismyndigheten tar fram och utfärdar den, och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har granskat och godkänt den.
Själva e-legitimationen används i en app i mobilen, men den är knuten till ett fysiskt id-kort. Svenska medborgare kopplar den till det nationella id-kortet och ansöker om båda vid samma besök. Polisen beskriver det själv som en statlig e-legitimation, inte ett statligt id-kort.
Namnet skrivs officiellt Sverige-id, men både SverigeID och Sverige ID förekommer. Det är samma sak.
Digg godkände Sverige-id på tillitsnivå 4 i april 2026. Det motsvarar ungefär eIDAS-nivån hög. BankID ligger på tillitsnivå 3.
Lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering antogs av riksdagen i juni 2026 och träder i kraft den 1 december 2026.
SverigeID ska inte ersätta BankID eller andra e-legitimationer. Det ska ge fler en väg in och göra Sverige mindre beroende av en enda lösning.
Sverige har länge saknat en e-legitimation från staten. I stället har BankID, som ges ut av bankerna, blivit standard för allt från deklarationen till hyresavtal. Det har fungerat väl för de flesta, men det har också lämnat luckor.
Eftersom det är bankerna som bestämmer vem som får BankID står personer utan bankrelation utanför, till exempel nyanlända och vissa personer med funktionsnedsättning. Både utredningarna och Riksbanken har också pekat på riskerna med att hela samhället vilar på en enda privat e-legitimation: ligger den nere stannar mycket av det digitala Sverige.
SverigeID ska lösa båda problemen: ge alla folkbokförda tillgång till en e-legitimation på lika villkor, och skapa redundans och konkurrens på marknaden för e-legitimering.
SverigeID är avsett för alla som är folkbokförda i Sverige. Ansökan görs på plats hos Polisen, eftersom identiteten ska kontrolleras fysiskt för att nå den högsta tillitsnivån.
Boka tid på en av Polisens passexpeditioner. Polisen öppnar för bokning inför lanseringen den 1 december 2026.
Ansök om id-kort och SverigeID vid samma besök. Folkbokförda utan svenskt medborgarskap får ett nytt id-kort utan resefunktion.
När id-kortet och e-legitimationen är utfärdade använder du SverigeID via en app i mobilen för att logga in i e-tjänster som tar emot det.
Avgifter, åldersgränser och exakta villkor beslutas och publiceras av Polisen. Kontrollera alltid aktuell information på polisen.se innan du bokar tid.
Båda är svenska e-legitimationer som kan användas för att logga in och skriva under digitalt. Skillnaden ligger i vem som utfärdar dem, vem som kan få dem och var de går att använda.
| Egenskap | SverigeID | BankID |
|---|---|---|
| Utfärdare | Polismyndigheten (staten) | Bankerna, via Finansiell ID-Teknik |
| Tillitsnivå hos Digg | 4 (högsta) | 3 |
| Vem kan få den | Alla folkbokförda, utan krav på bankrelation | Kunder hos en bank som erbjuder BankID |
| Hur man skaffar den | Personligt besök hos Polisen, ihop med id-kort | Via internetbanken eller bankkontoret |
| Användare | Lanseras 1 december 2026 | 8,7 miljoner (2025) |
| Tillgänglig för företag | Endast offentliga aktörer i nuläget | Ja, för alla typer av tjänster |
| Signering i sajn | Planerad, när privata tjänster får ansluta | Ja, ingår i alla planer |
Tjänster som vill ta emot SverigeID ansluter via Sweden Connect, Diggs infrastruktur för e-legitimering. Anslutningen görs med OpenID Connect; en ren SAML-anslutning räcker inte. Testmiljön är öppen och produktion startar den 1 december 2026.
I dagsläget är anslutningen endast avsedd för offentliga aktörer. Polisen har aviserat att privata aktörer ska kunna ansluta längre fram, men har inte satt något datum. Det betyder att banker, e-handlare och signeringstjänster som sajn ännu inte kan ta emot SverigeID.
Samtidigt som SverigeID lanseras börjar ett krav gälla för offentliga aktörer att erkänna flera e-legitimationer med tillräcklig tillitsnivå i e-tjänster för privatpersoner. För kommuner, regioner och myndigheter räcker det alltså inte längre att bara erbjuda BankID. Digg har också lyft att kravet kan beröra underskriftsflöden i offentliga e-tjänster, beroende på hur de är byggda.
SverigeID blir grunden i den svenska digitala identitetsplånboken enligt eIDAS 2.0. Enligt Diggs tidplan öppnar en testmiljö i december 2026, en bredare lansering sker 2027 och en certifierad svensk plånbok finns 2029. Plånböcker från andra EU-länder kan nå svenska tjänster tidigare än så.
sajn har för avsikt att stödja SverigeID för både identifiering och signering så snart privata tjänster får ansluta. Vi följer Diggs och Polisens arbete och bygger vår e-legitimering så att nya identitetsleverantörer kan läggas till utan att du behöver ändra hur du skickar avtal.
Samtidigt tror vi att BankID kommer att vara den dominerande e-legitimationen i Sverige i många år framöver. Nästan alla vuxna svenskar har det redan, det används för miljarder legitimeringar och underskrifter varje år och det fungerar för i princip alla avtal. SverigeID blir ett viktigt komplement, framför allt för dem som saknar BankID, men inte en ersättare över en natt.
Till dess kan du redan i dag signera med BankID i alla planer, och använda nordiska e-legitimationer för motparter i Norge, Danmark och Finland. Läs mer om hur vi ser på utvecklingen i vårt blogginlägg om SverigeID och BankID.
Från den första utredningen 2019 till lanseringen i december 2026 och den digitala identitetsplånboken som byggs ut till 2029.
SOU 2019:14 föreslår ett säkert statligt id-kort med e-legitimation.
SOU 2023:61 föreslår att Polismyndigheten ska utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå.
Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att ta fram och utfärda den statliga e-legitimationen.
Sverige-id godkänns av Myndigheten för digital förvaltning på tillitsnivå 4.
Riksdagen antar lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering.
Lagen träder i kraft. Allmänheten kan ansöka och offentliga e-tjänster kan börja ta emot SverigeID.
Den svenska EU-plånboken byggs ut stegvis med SverigeID som grund. Certifierad plånbok enligt Diggs tidplan 2029.
Uppgifterna på sidan bygger på information från Polisen, Digg, riksdagen och regeringen, senast kontrollerad i oktober 2026.
Signera avtal med BankID, SES, AES eller QES – med BankID i priset och data i Sverige.
EU-förordningen som gör elektroniska signaturer och e-legitimation juridiskt giltiga i hela unionen.
De tre signaturnivåerna enligt eIDAS – och när du ska använda vilken.
Standardformaten för avancerade elektroniska signaturer och deras användningsområden.
BankID, e-signatur och SMS-verifiering – så fungerar de olika metoderna.
Hur sajn uppfyller eIDAS och GDPR, och var vi står i ISO 27001-certifieringen.
Digital signering från uppladdning till färdigt avtal i fyra enkla steg.
Vanliga frågor om den statliga e-legitimationen, BankID och signering med SverigeID.
Skapa, signera och hantera avtal på ett enkelt sätt. Det är sajn.

Sök efter en sida eller artikel