SverigeID – Sveriges nya statliga e-legitimation

SverigeID (Sverige-id) är den statliga e-legitimationen som Polisen utfärdar från den 1 december 2026. Den används i mobilen, är knuten till ett id-kort och har godkänts på den högsta tillitsnivån. Här går vi igenom vad den är, vem som kan få den och vad den betyder för digital signering.

Utfärdare
Polismyndigheten
Lansering
1 december 2026
Tillitsnivå
4 av 4 (Diggs tillitsramverk)
Form
App i mobilen, knuten till id-kort

Vad är SverigeID?

SverigeID är en statlig e-legitimation, alltså ett sätt att styrka sin identitet digitalt som utfärdas av staten i stället för av en bank eller ett privat företag. Polismyndigheten tar fram och utfärdar den, och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har granskat och godkänt den.

Själva e-legitimationen används i en app i mobilen, men den är knuten till ett fysiskt id-kort. Svenska medborgare kopplar den till det nationella id-kortet och ansöker om båda vid samma besök. Polisen beskriver det själv som en statlig e-legitimation, inte ett statligt id-kort.

Namnet skrivs officiellt Sverige-id, men både SverigeID och Sverige ID förekommer. Det är samma sak.

Högsta tillitsnivån

Digg godkände Sverige-id på tillitsnivå 4 i april 2026. Det motsvarar ungefär eIDAS-nivån hög. BankID ligger på tillitsnivå 3.

Reglerad i lag

Lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering antogs av riksdagen i juni 2026 och träder i kraft den 1 december 2026.

Ett komplement

SverigeID ska inte ersätta BankID eller andra e-legitimationer. Det ska ge fler en väg in och göra Sverige mindre beroende av en enda lösning.

Varför behövs en statlig e-legitimation?

Sverige har länge saknat en e-legitimation från staten. I stället har BankID, som ges ut av bankerna, blivit standard för allt från deklarationen till hyresavtal. Det har fungerat väl för de flesta, men det har också lämnat luckor.

Eftersom det är bankerna som bestämmer vem som får BankID står personer utan bankrelation utanför, till exempel nyanlända och vissa personer med funktionsnedsättning. Både utredningarna och Riksbanken har också pekat på riskerna med att hela samhället vilar på en enda privat e-legitimation: ligger den nere stannar mycket av det digitala Sverige.

SverigeID ska lösa båda problemen: ge alla folkbokförda tillgång till en e-legitimation på lika villkor, och skapa redundans och konkurrens på marknaden för e-legitimering.

Vem kan få SverigeID och hur skaffar man det?

SverigeID är avsett för alla som är folkbokförda i Sverige. Ansökan görs på plats hos Polisen, eftersom identiteten ska kontrolleras fysiskt för att nå den högsta tillitsnivån.

Steg 1

Boka tid

Boka tid på en av Polisens passexpeditioner. Polisen öppnar för bokning inför lanseringen den 1 december 2026.

Steg 2

Ansök på plats

Ansök om id-kort och SverigeID vid samma besök. Folkbokförda utan svenskt medborgarskap får ett nytt id-kort utan resefunktion.

Steg 3

Använd i mobilen

När id-kortet och e-legitimationen är utfärdade använder du SverigeID via en app i mobilen för att logga in i e-tjänster som tar emot det.

Avgifter, åldersgränser och exakta villkor beslutas och publiceras av Polisen. Kontrollera alltid aktuell information på polisen.se innan du bokar tid.

SverigeID och BankID – skillnaderna

Båda är svenska e-legitimationer som kan användas för att logga in och skriva under digitalt. Skillnaden ligger i vem som utfärdar dem, vem som kan få dem och var de går att använda.

EgenskapSverigeIDBankID
UtfärdarePolismyndigheten (staten)Bankerna, via Finansiell ID-Teknik
Tillitsnivå hos Digg4 (högsta)3
Vem kan få denAlla folkbokförda, utan krav på bankrelationKunder hos en bank som erbjuder BankID
Hur man skaffar denPersonligt besök hos Polisen, ihop med id-kortVia internetbanken eller bankkontoret
AnvändareLanseras 1 december 20268,7 miljoner (2025)
Tillgänglig för företagEndast offentliga aktörer i nulägetJa, för alla typer av tjänster
Signering i sajnPlanerad, när privata tjänster får anslutaJa, ingår i alla planer

Vad betyder SverigeID för företag och offentliga e-tjänster?

Tjänster som vill ta emot SverigeID ansluter via Sweden Connect, Diggs infrastruktur för e-legitimering. Anslutningen görs med OpenID Connect; en ren SAML-anslutning räcker inte. Testmiljön är öppen och produktion startar den 1 december 2026.

I dagsläget är anslutningen endast avsedd för offentliga aktörer. Polisen har aviserat att privata aktörer ska kunna ansluta längre fram, men har inte satt något datum. Det betyder att banker, e-handlare och signeringstjänster som sajn ännu inte kan ta emot SverigeID.

Krav på offentliga aktörer från 1 december

Samtidigt som SverigeID lanseras börjar ett krav gälla för offentliga aktörer att erkänna flera e-legitimationer med tillräcklig tillitsnivå i e-tjänster för privatpersoner. För kommuner, regioner och myndigheter räcker det alltså inte längre att bara erbjuda BankID. Digg har också lyft att kravet kan beröra underskriftsflöden i offentliga e-tjänster, beroende på hur de är byggda.

EU:s digitala identitetsplånbok

SverigeID blir grunden i den svenska digitala identitetsplånboken enligt eIDAS 2.0. Enligt Diggs tidplan öppnar en testmiljö i december 2026, en bredare lansering sker 2027 och en certifierad svensk plånbok finns 2029. Plånböcker från andra EU-länder kan nå svenska tjänster tidigare än så.

Vi stödjer SverigeID så fort vi får

sajn har för avsikt att stödja SverigeID för både identifiering och signering så snart privata tjänster får ansluta. Vi följer Diggs och Polisens arbete och bygger vår e-legitimering så att nya identitetsleverantörer kan läggas till utan att du behöver ändra hur du skickar avtal.

Samtidigt tror vi att BankID kommer att vara den dominerande e-legitimationen i Sverige i många år framöver. Nästan alla vuxna svenskar har det redan, det används för miljarder legitimeringar och underskrifter varje år och det fungerar för i princip alla avtal. SverigeID blir ett viktigt komplement, framför allt för dem som saknar BankID, men inte en ersättare över en natt.

Till dess kan du redan i dag signera med BankID i alla planer, och använda nordiska e-legitimationer för motparter i Norge, Danmark och Finland. Läs mer om hur vi ser på utvecklingen i vårt blogginlägg om SverigeID och BankID.

Tidslinje för SverigeID

Från den första utredningen 2019 till lanseringen i december 2026 och den digitala identitetsplånboken som byggs ut till 2029.

  1. Mars 2019

    Första utredningen

    SOU 2019:14 föreslår ett säkert statligt id-kort med e-legitimation.

  2. Oktober 2023

    Polisen föreslås som utfärdare

    SOU 2023:61 föreslår att Polismyndigheten ska utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå.

  3. Mars 2025

    Regeringsuppdrag

    Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att ta fram och utfärda den statliga e-legitimationen.

  4. April 2026

    Godkänd av Digg

    Sverige-id godkänns av Myndigheten för digital förvaltning på tillitsnivå 4.

  5. Juni 2026

    Lagen klubbas

    Riksdagen antar lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering.

  6. 1 december 2026

    Lansering

    Lagen träder i kraft. Allmänheten kan ansöka och offentliga e-tjänster kan börja ta emot SverigeID.

  7. 2027–2029

    Digital identitetsplånbok

    Den svenska EU-plånboken byggs ut stegvis med SverigeID som grund. Certifierad plånbok enligt Diggs tidplan 2029.

Vanliga frågor om SverigeID

Vanliga frågor om den statliga e-legitimationen, BankID och signering med SverigeID.

Vad är SverigeID?

SverigeID (officiellt skrivet Sverige-id) är Sveriges statliga e-legitimation. Den utfärdas av Polismyndigheten, används via en app i mobilen och är knuten till ett fysiskt id-kort. Digg har godkänt den på tillitsnivå 4, den högsta nivån i det svenska tillitsramverket.

När kan man skaffa SverigeID?

Lagen om statlig e-legitimation träder i kraft den 1 december 2026 och från det datumet kan man ansöka. Ansökan görs vid personligt besök på Polisens passexpeditioner, i samband med ansökan om nationellt id-kort.

Vem kan få SverigeID?

SverigeID är avsett för alla som är folkbokförda i Sverige, både svenska medborgare och utländska medborgare. Svenska medborgare kopplar e-legitimationen till det nationella id-kortet. För folkbokförda utan svenskt medborgarskap införs ett nytt id-kort utan resefunktion.

Ersätter SverigeID BankID?

Nej. Polisen beskriver SverigeID som ett komplement till befintliga e-legitimationer, inte en ersättning. BankID används av 8,7 miljoner svenskar och kommer att finnas kvar. Syftet med SverigeID är att alla folkbokförda ska kunna få en e-legitimation, även de som inte har en bankrelation, och att Sverige inte ska vara beroende av en enda e-legitimation.

Kan företag ta emot inloggning eller signering med SverigeID?

Inte ännu. Anslutning sker via Digg:s Sweden Connect med OpenID Connect och är i dagsläget endast avsedd för offentliga aktörer. Polisen har aviserat att privata aktörer ska kunna ansluta senare, men inget datum är satt.

Kan jag signera avtal i sajn med SverigeID?

Inte än. sajn har för avsikt att stödja SverigeID för både identifiering och signering så snart privata tjänster får ansluta. Till dess signerar du med BankID, som ger en avancerad elektronisk signatur (AES) enligt eIDAS och fungerar för i princip alla svenska avtal.

Vad är skillnaden mellan SverigeID och EU:s digitala identitetsplånbok?

SverigeID är en nationell e-legitimation som lanseras den 1 december 2026. Den digitala identitetsplånboken (EUDI Wallet) är en EU-gemensam app enligt eIDAS 2.0 där man kan bära både sin identitet och intyg som körkort eller examensbevis. Den svenska plånboken ska bygga på SverigeID och enligt Diggs tidplan vara fullt certifierad först 2029.

Den nya standarden för dokumentsignering

Skapa, signera och hantera avtal på ett enkelt sätt. Det är sajn.

sajn document signing interface

Snabbnavigation

Sök efter en sida eller artikel